French Painter, ca.1485-1541 painter. He was chief painter to Francis I and produced many pastel portraits of members of the French court. Clouet was one of the best 16th-century portrait painters, both incisive and delicate in the psychological characterization of sitters. His drawings are simple, broad, and subtle; his paintings are fresh in colour, subdued in modeling, and minute in execution. He was celebrated in his lifetime as the equal of Michelangelo. His son Francois Clouet (c. 1515 ?C 72) took his place as official painter to Francis I in 1540.  Related Paintings of Jean Clouet :. | Portrait of Claude of Lorraine, Duke of Guise | Portrait of Jean de Dinteville | Le Dauphin Francis de France enfant | Portrait of Francis I,King of France (mk08) | Portrait of Madame de Canaples |
Related Artists:
k. e. jansson
Karl Emanuel Jansson, född 7 juli 1846 i Finström, Åland, död 1 juni 1874 i Jomala, var en åländsk konstnär. Han var näst äldst av sju syskon. Han far, Jan Jansson, var en bonde i Pålsböle. Sina konstnärliga inspiration fick han av sockenmålaren G Kjellgren, vid sex-sju års ålder, när han där lärde sig att läsa och skriva. Efter avlutad skolgång sattes han i skomakarlära. Efter ett år drogs han till Kjellgren och fungerade som hans hjälpreda. Kyrkoherden Frans von Knorring såg i slutet av 1859 några av hans teckningar. Han sände några till Finska Konstföreningens direktion och lovordade Karl. Förening gav ett bidrag för att kunna studera vid Finska Konstföreningens ritskola i Åbo, under ledning av Robert Wilhelm Ekman. Av Ekman fick han husrum, rit- och målningsmaterial och en hel del extra undervisning. Karl gjorde stora framsteg under de 2 åren han målade med Ekman. Jansson flyttade hösten 1862 till Stockholm, för att kunna utvecklas mer som artist, och inskrevs som elev vid Kongl. Akademin för de fria konsterna. Han tog anatomiexamen 1863. Han levde under svåra ekonomiska förhållanden och hade svårt att sälja sina verk. Jansson fick hård kritik för de målningar han sände hem, exempelvis, Babian ätande en råtta, och konstföreningen betraktade dem med avsky. Han började då kritisera sig själv allt mer och mer, och den inställningen behöll han. Han fick inte den uppmärksammad han behövde. Tavlan Den förlorade sonens återkomst, belönades med ett pris. Han avslutade sin utbildning vid akademien 1867 med mycket beröm. Jansson lyckades utverka statsstöd för studier i Dusseldorf och reste dit på hösten 1868. Han åkte hem igen sommaren 1870 och tillbringade ett år på Åland innan han återvände till Dusseldorf. Han var nu märkt av en tilltagande lungsjukdom. De sista verk han fullbordade var Talmannen och En slant i håven. För att lindra sin sjukdom reste han till Rom i mars 1872. Efter några månader åkte han runt till olika kurorter (Davos, Meran) men inget förbättrade hans tillstånd. Efter en liten tid i D??sseldorf kom han hem till Åland sensommaren 1873. Karl flyttade in på Jomala gård, där lagman Lönnblad och hans fru tog hand om honom. Han målade några verk, vilka blev ofullbordade. På dödsbädden fick han veta att han belönats på världsutställningen i Wien för sina konstverk Klöveress och Talmannen, samt att han blivit medlem i konstakademin i Sankt Petersburg. Han dog 1 juni 1874, inte ens fylld 28 år.
Lambert Sustris
(c. 1515-1520 - c. 1584) was a Dutch painter active mainly in Venice during the Mannerist style. He is also referred to as Alberto de Olanda (Albert of Holland). He was born in Amsterdam, and only came to Venice when over 40 years old. His training is unknown, but he was utilized by the studio of Titian for the depiction of landscapes. He accompanied Titian on his trips to Augsburg in 1548 and 1550 - 1551, and there executed portraits. Returning to Venice, he was influenced by Parmigianino and Andrea Meldolla. He was a teacher to Girolamo Muziano. His son was Friedrich Sustris.
Ferdinand Richardt
(10 April 1819 - 29 October 1895) Danish-American artist, in Denmark known for his lithographs of manor houses, and in the U.S. for his paintings of Niagara Falls and other landscapes. Ferdinand Richardt, the son of Johan Joachim Richardt and Johanne Frederikke ne Bohse, was born in Brede, north of Copenhagen in 1819. His father ran the inn/company store at the Brede factory. In 1832 the family relocated to nearby Ørholm to operate the inn at the paper-factory there. In 1839, they moved to Copenhagen. Ferdinand became briefly a carpenter's apprentice in 1835, but soon decided on a career in fine art, following the lead of his brother Carl. Beginning in 1836 Ferdinand studied at the Royal Danish Academy of Art under the architect and designer Gustav Friedrich Hetsch, the historical painter J. L. Lund and the classical sculptor Bertel Thorvaldsen. Richardt was awarded the Academy's small and large silver medals in 1839 and 1840, respectively. In 1847, he received a five year stipend from the crown, on the condition that he deliver one architectural and one landscape painting each year to the royal collection. Between 1855 and 1859 he visited in the United States. He maintained a studio in New York City, while traveling during the summers to Niagara Falls and to various destinations east of the Mississippi River. After returning to Denmark, Richardt married the widow Sophia Schneider ne Linnemann (1831-1888) in 1862. They traveled for part of a year in southern Europe, and from 1863 they lived for a period in England. In February 1864, Queen Victoria invited Richardt to display his art work to the court at Windsor Castle. In 1872 and 1873, Richardt sold many of his accumulated paintings and lithographs before emigrating to the United States with his family. They lived first in the town of Niagara Falls, N.Y. where the artist again produced canvases depicting the great waterfall and the surrounding area. In 1875, the Richardts moved to San Francisco, and finally in 1876 to Oakland. For the remaining twenty years of his life Richardt was active as a painter of California landscapes with a concentration on the San Francisco Bay Area. He exhibited and sold his works in San Francisco until at least 1887. At the same time he taught drawing privately. At his death in 1895, Richardt left a daughter, Johanna (1862-1897), and a stepson, Joost Schneider.